Provrum

Jag befann mig i Budapest och på min lediga tid tog jag mig ut på stan för att leta efter nya jobbkläder. Garderoben hemma står gapande tom, se. Så hamnade jag på det exotiska H&M, ett ställe som jag länge ratat för att de länge ratat mig. Och jag upptäckte att där fanns en hel del som jag var nyfiken på att prova.

Om än med nattfjärilar i magen.

Min relation till H&M har nämligen varit ganska smärtsam. Alltför många gånger har mitt besök i provrummet resulterat i en stor klump i magen och hopplöshetskänslor. Känslan av att vara felfelfelfel. Kläder i storlekar som vanligtvis passar har av någon märklig anledning med nöd och näppe gått att knäppa i H&Ms provrum. Eller inte ens det. Så jag har ratat.

Men så stod jag där. I Budapest. Med en ljus sommardräkt och ett par svarta kostymbyxor med pressveck. Bomullssatin. Snygga snitt. Skulle jag våga prova? Jo, jag vågade. Först den ljusa dräkten. Den satt som en smäck och hur jag än vände och vred mig kunde jag inte se minsta lilla missklädsamhet. Tvärtom, jag kände mig snygg. För säkerhets skull gick jag ut till en expedit och bad om smakråd. Brilliant! blev svaret. Saken var biff, dräkten skulle bli min.

När jag så tog av mig kläderna upptäckte jag att dräkten var märkt strl 42. Och jag lovar, reaktionen kom på en millisekund direkt från ryggmärgen. Hjäääälp, 42!!! Det kan inte vara sant! Jag har ju gått ner, blivit slank!

Jag skäms när jag skriver detta, men min initiala reaktion var att jag plötsligt inte var lika fin längre. Nej, för plötsligt kände jag mig litelite grand misslyckad. Lite större. Mindre slank. På grund av en jä**a sifferkombination!!! En sifferkombination som dessutom är godtyckligt dittryckt av ett företag som jag sedan tidigare erfarit, inte har riktigt samma referensramar som vissa andra affärskedjor. Är det inte sorgligt?

Och som tur var flög förnuftet in i mig, där och då. Och förnuftet talade till mig, på ett ganska barskt sätt skall erkännas. Skärp dig nu. sa det. Skärp dig och se dig i spegeln. Ta in din egen bild. Känn efter. Är du nöjd? Känner du dig fin? Då så. Skärp dig och få lite perspektiv på livet. Sa förnuftet.

Så jag bestämde mig. Jag bestämde mig för att aldrig mer sätta ett likhetstecken mellan storlekslapp och självkänsla. Aldrig i helvete att ett varumärke skall få lov att agera referensram för mitt välbefinnande! Uppenbarligen drar jag storlek 36 till 44 beroende på vilken kedja, vilket land eller ja, vilken referensram som gäller. OCH?! Så vaddå? Spelar det någon roll? Säger det något? E g e n t l i g e n?

Nog. Det är nog nu. Mina egna referensramar skall råda. Alltid.

Och ja, jag trivs ypperligt i min nya dräkt. Tackar som frågar.