Jag är som person, ofta över-driven. Överdrivet driven helt enkelt. På många vis är det en gåva. Om jag vill något, om jag verkligenverkligen vill något. Sådär så att hjärtat tar hoppsasteg. Då blir det ofta så. Om det så gäller att få ett förstahandskontrakt i Lund genom att helt sonika åka ner på stan och ragga ett, eller få ett jobb som väldigt många andra vill ha. Eller få en lägenhet i Stockholms innerstad, för den delen. Det är många gånger ett rikt framgångskoncept, mitt överdriv.
Men baksidan är den där fixeringen som liksom följer med. Jag vet att fixeringen och överdrivet på många vis är samma sak, men fixeringen kan ibland kännas lite påfrestande. Eller nervoserande snarare. Man kanske skulle kunna säga att jag blir lite grand tokig. Galen. Kockonotto.
Nu tror jag att jag håller på att bli överdriven vad gäller cykling. Jag längtar ner till det där motionsrummet. Och jag skulle väldigt gärna vilja prova roddmaskinen. Jag skulle vilja träna två ggr om dagen tror jag.
Men jag håller mig i skinnet. Jag plockar fram överjaget, som i myndig stämma talar om för mig att en rimligare nivå på träningen ökar mina möjligheter att göra mitt nya livsmönster till mitt vanliga livsmönster.
Eller som min älskade mamma skulle ha uttryckt det: Det är inte bra att lägga i alla växlarna på en gång för då kraschar växellådan..
Men jag längtar tills nästa träningspass. Då skall jag prova roddmaskinen!
måndag 18 augusti 2008
Över-driven
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Det är bara fyra år till nästa OS. Kör så det ryker.
Önskar jag var driven. Istället har jag totalt tappat lusten, kraften, orken. Känner mig så frusterad och ledsen av jobbet att jag inte orkar tänka på nya menyer och motion. Maten smakar ingenting alls just, så jag äter fel och dåligt och för lite antagligen, och då vet jag att jag osvikligen går upp i vikt istället. Och blir ännu mer deppad.
Fast jag har reggat mig på GI Viktkoll. Som om det skulle hjälpa.
Du är så himla duktig, vill jag bara säga. Om du har för mycket driv och energi kan du skicka över lite till mig!
Jag tillhör också dem som måste lära mig att hushålla på energin. Gör gärna av med ALL energi i en flygande fläng och sen är den slut och jag med och då tar det ju ett tag att ladda upp igen. Eller som din mamma uttryckte det med växellådan, den går sönder om man kör för hårt. Men ibland är det ju svårt när lusten och viljan finns där...
Jag har också en tendens att bli manisk i mina åtaganden. Du är verkligen kanon duktig.
Kram Mariamamman
Skicka en kommentar