Status och vägardag

Alltså ibland har jag fel och då är det bara att erkänna det. Jag hade fel om svärmor. Hon var allt annat än de där sakerna som jag skrev i föregående inlägg, istället var hon glad, positiv och inte ett dugg ifrågasättande eller överdrivet kontrollerande.

De, d v s maken, dottern och svärföräldrarna åt mat, jag åt soppa. De, d v s maken och svärföräldrarna drack vin och jag drack vatten. Vi pratade, spelade kort och skrattade en hel del. Kort sagt, en mycket trevlig helg! Säkert gör den ketonska euforin sitt, men det tycktes mig faktiskt som om mitt tålamod var likt en ängels och mitt humör var på topp. Det bidrog säkert till de goda cirklarna i umgänget.

Nu är vi åter i byggkaoset och såväl tålamod som humör har flytt sin kos. Men imorgon är det dags för besök på Viktklubben igen och vägning! Jag är full av förväntan och nog en del tillförsikt. Jag gissar på att jag åtminstone gått ner 3 kg de senaste två veckorna, om inte blir jag förvånad. Är även spänd på att få se resultatet på midjemåttet.

Dessvärre är det inte riktigt rätt tid i månaden för vägning, men vad skall en stackars bantande kvinna göra? Jag stödjer mig mot Kapybarans erfarenhet och tar det med ro om nu vågen skulle trilskas lite imorgon. Och ner har jag tveklöst gått hur som helst.

Återkommer med rykande färsk rapport under morgondagen!