Igår var det alltså det stora kalaset. Jag är med i ett musiksällskap som träffas på Den Gyldene Freden en gång om året i samband med Bellmans födelsedag. Temat är Supa, supera, spela och sjunga. Kanske inte helt förenligt med en cambridgekur kan tyckas och så är det ju.
Samtidigt. En gång om året är en gång om året och jag vill inte avstå från saker som gör mig lycklig på grund av att jag måste hålla en strikt diet. Så jag tänkte i termer av balans och långsiktighet och bestämde mig för en mellanvägsstrategi.
Tvångsmässigt förbands deltagarna att inmundiga följande meny:
Sill, strömming, potatis & lagrad ost i akvavit
Kryddstekt ankbröst, Shiitake svamp, brysselkål, päron & baconpotatispuré
Småländsk ostkaka, hemkokt sylt, vispad grädde
Så jag ringde dem och meddelade att jag behövde specialkost av hälsomässiga skäl (jojo!) och bad att få en huvudrätt istället för trerätters vilket de självklart inte kunde invända mot. Jag valde:
Ångad piggvar i bit, pepparrot, rödbetor, kapriskräm & brynt smör
Jag bestämde mig för att denna kväll räkna torrt, vitt vin som noll kalorier. Jag vet, det är ju inte alls sant, men en gång om året är en gång om året.
Jag följde planen till punkt och pricka. Smuttade på vitt vin och spelade fiol när de andra åt förrätt med öl och snaps, åt piggvar när de andra åt anka och höll mig till vitt vin när de andra åt ostkaka.
Idag är jag lite trött men väldigt nöjd. Jag höll mig till planen och nu är jag åter på banan utan tillstymmelse till ånger eller misslyckandekänslor.
Hurra!
söndag 7 februari 2010
Festkväll
Upplagd av Saring kl. 03:36
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
åh, saring-raring, du är min idol!!
damn, vad du är duktig!!
Skicka en kommentar