Siffror

Invägning på Viktklubben den 4/1
Vikt: 91,0 kg
Midja: 105,5 cm
BMI: 29,4
Kilo till målvikt: 23

Efter 10,5 veckor
Vikt: 75,5 (-15,5 kg)
Midja: 86,5 (-19 cm)
BMI: 24,4 (-5)
Kilo till målvikt: 7,5

Jag insåg i morse att jag behövde bekräftelse på att det går framåt med viktnedgången och traskade därför ner till träningslokalen här på jobbet och ställde mig på vågen.

Bekräftelsebehovet kommer av att det är svårt att vandra längs mellanvägen i Lagomland när jag egentligen föredrar att tokspurta i värsta nerförsbacken. Därtill är jag ganska självkritisk. Det kan alltså vara svårt för mig att veta hur det egentligen går för mig. När jag tycker att jag har misskött mig har det förmodligen inte varit så illa. Och när jag gör en riktigt bra dag är jag lite för dålig på att klappa mig själv på axeln för det. Att då inte få bekräftelsen från vågen gör att det lätt blir fantasier om att jag står helt still.

Beslutet att låta bli vågen har dock varit helt rätt, jag har känt in min kropp på ett helt annat sätt nu när sifferfokuset försvann. Och jag börjar verkligen gilla den! Dessutom längtar jag efter att börja träna, en härlig känsla.

Men nu behövde jag alltså bekräftelse.

Och det ser ju fint ut det här! Visst, snabbt går det inte men det går tveklöst neråt. -1,6 kg på två veckor och tre dagar med flera kalasmiddagar inräknade är ett strålande resultat. Klappklapp på axeln.

På måndag är det dags för formell vägning och uppföljning hos Lena. Det ser jag fram emot.


Fram tills dess är jag alltså snäll mot mig själv och nöjd med min insats.

Jag tror bestämt att ett Jippie är på sin plats igen. Jippie!