tisdag 15 juni 2010

Fågelruset

Dottern fick en vackerglittrig ring av kära vännen, fullt dekorerad med små turkosa glasstenar i flera lager. Fullkomligt oemotståndlig förstås. Hon blev så innerligt lycklig att hon genast bestämde att hon skulle bära den på dagis nästkommande dag.

Dessvärre var de där stenarna inte så hårt limmade, så efter en dag på dagis var ringen inte fullt lika skimrande glittergrann och flera små stenar saknades. Vi pratade om saken och det var tydligt att dottern var besviken. Vis av erfarenhet förberedde jag mig på en krisreaktion på väg hem från dagis. Men istället utspelade sig följande:

D sitter stilla, kontemplativt i baksätet på bilen med ringen i handen. Jag försöker få kontakt men hon är djupt försjunken i tankar. Så tittar hon upp och säger:
Nu vet jag vad jag skall göra med ringen.
Jag: Vad skall du göra?
D: Fågelruset har varit och de behöver ju ett pris.
Jag: ?! Fågelruset? Vad är det?
D: Fågelruset är en flygtävling för fåglarna, och skatan och kråkan vann men de har inte fått något pris. De älskar ju sånt som glittrar. De skulle bli jätteglada för den här ringen.
Jag: Det låter ju jättebra. Men hur skall du ge dem den?
D: De hittar alltid sånt som glittrar. Jag lägger den i gräset bara.
Hon springer ur bilen, ut på gräsmattan och placerar nogsamt den glittriga tingesten i gräset.
Kommer nöjd tillbaka.
D: Nu kommer de att hitta den. Skatan får ringen och till kråkan finns en liten blomma precis vid sidan om. Nu har de fått pris.
Så kunde vi gå in och göra middag.

Fågelruset, va! Tänk så mycket man inte vet.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Helt underbart vad kloka och uppfinningsrika barn är...blir alldeles varm inombords :-)
Vi borde ha lite av den varan, fantasi alltså.
Även positiv livssyn, istället för att deppa ihop över ringen kom D på att någon annan kan bli glad istället.

Kram A

p.s. Tack för omtanken och efterlysningen :-)

Anonym sa...

Just glömde...
Hur gick vägningen, var du hos konsulenten?
Vad sa hon, är du "klar" hos henne nu?

Saring sa...

Jotack bra! Jag håller vikten fint :-) Vi kommer att hålla kontakten ett bra tag framåt och ses varannan månad. Nästa gång efter semestern. Känns stabilt och bra!

Sunkiss sa...

Åh vad jag ler när jag läser det här inlägget. Barn är så fantastiskt härliga, och tänker så mycket och i helt andra, fria banor än de invanda mönster vi har. Det är roligt att höra hur de tillämpar logik från en situation på en helt annan. Har en 4,5 åring som har kommit in i upptäcka-världen-nyfikenhet, och allt måste ha svar. Man får höra den ena "egna" sanningen efter den andra. Riktigt roligt :-)

Anonym sa...

Jag vill anmäla mig till Fågelruset!